creepyghost.blogg.se

Mara

 

 

 

 

Maran är ett övernaturligt väsen i nordisk mytologi. Men tron i Maran är dock internationell; i många länder berättar man om ett kvinnligt väsen som framkallar mardrömmar.

Maran är en förbannad kvinna som lever ett vanligt liv under dagen, men förvandlas till Mara under natten. När djur och alla människor sover, då flyger hon ut och smyger in i sovrummet genom ett kvisthål i väggen eller nyckelhålet och sedan sätter sig grensle över en sovande mans bröst och mannen “rides av maran”. Mannen kan inte röra sig, blir förlamad av ångest och skräck, och håller på att kvävas sedan. En riktig mardröm, eller hur?

 

Norrut i Sverige menar många att kvinnor som blev Maran var avundsjuka och kunde förvandla sig själva för att kunna plåga andra, medan söderut påstods det att Maran kunde vara gengångaren efter en död kvinna som aldrig hade gift sig. Eller att hon var en levande kvinna som inte var framgångsrik att hitta någon och längtade efter karlars sällskap.

 

 

 slutade besöket med att mannen låg med Maran och inte sällan blev det äktenskap mellan Maran och den hon besökte. Då gällde det att leta efter hålet i väggen hon hade tagit sig igenom. Efter att hon hade smugit sig in i sovrummet, satt man en plugg i hålet så att Maran inte kunde fara ut igen. Maran och make kunde vara lyckliga i en kort tid, men känslorna försvann, eftersom förbindelsen inte hade kommit på ett riktigt sätt.

 

Maran plågade också djur, särskild hästar, som stod svettiga och trötta på morgonen efter hennes nattliga besök. Hästarna kunde också ha marflätor i manen efter Marans närvaro.

 

För att skydda sig mot Maran kunde man hänga en lie över sängen, sätta skorna framför sängen (med tåspetsarna riktade utåt!) eller lägga en psalmbok i fönstret med mängder av kohår mellan sidorna. Maran måste räkna alla hårstrån innan hon skulle kunna rida en stackars sovande man. Eftersom hon inte skulle hinna med på samma natt, föredrog hon att flytta till ett annat ställe. 

 

 

Även upphängda markvastar - kvastlika ansamlingar av grenar på träd - och marstenar - sländtrissor - gav skydd,
liksom ritade eller målade fem eller sexuddiga kors, som man här och där kallade markors.
Tron på maran är internationell.
Detta är ett av de äldsta och mest utbredda av alla folktroväsen.
Redan sumererna talade om demoner som kom till folk nattetid och vars omfamningar ingen kunde motstå,
och liknande demoner fanns även i grekernas och romarnas föreställningsvärld.
Ordet mara kommer, enligt många språkforskares mening,
från en gammal germansk ordstam som betyder 'pressa' eller 'krossa'.
Ordet har alltså samband med den lidande maran vållar. Men vi tolkar den alla olika.